ROZZ   född 2007 09 30

Den 19 Maj 2008 bestämmer vi oss för en ny fyrfota vän.
Han heter Boss men hans nya husse tycker Rozz är snyggare namn och det flyter lättare i munnen att uttala tillsammans
med Zita som ju är vår "gammelhund" nu, så nu heter du Rozz min vän!

Välkommen i flocken Rozz! Du anlände den 21  Maj vid 15.30 tiden!
Allt gick så bra men på kvällen blev du lite orolig, var ner till gatan vid 21.oo tiden och tittade om inte din gamla matte
skulle komma snart. Du såg att bilen ej stod där, kissade och så gick vi in igen.
Du var jättestressad när husse, matte, Zita och du gick kvällsrundan.
Men dagen efter gick vi en lång runda på landet och frånsett lite stressmage så är du en fin och mjuk vovve.
När vi kom hem blev det bus... Sedan sov ni i varsit hörn.
Du har inte skällt en enda gång i dag, hur skulle du hinna med det föresten när ni busar så här.. Det blev 4 rundor runt huset

innan ni kände för vila...     Det konstiga är att ingen av er sa ett ljud, bara flåsade...

Du har blivit omplacerad 3 ggr fast hemmet före oss räknas knappt, bara 3 dagar sedan tröttnade dom och
lämnade dig åter! Men jag nämner det ändå för hundar är inte bara söta, de fodrar aktivering annars blir dom
stressade och skälliga.
En hund är inte gjord för att vara "soffpotatis". Vill man inte jobba med spårning, gå långa promenader
mm så ska man ha en porslinshund istället!

De första dagarna var jag lite orolig, du hade så dålig koll på din bakdel när ni hundar sprang och jagade varandra,
med minne av förr så vet vi ju att vinglig bakdel kan betyda sjukdom. Men nu förstår jag att du bara hade
svaga lårmuskler, de är nu starka och bär dig i alla möjliga och omöjliga hopp.

Dagarna gick och vi blev varse att du kan skälla, åtminstone för att tigga, när vi människor äter vår mat! Men vi körde
vår vanliga utvisning från matrum och återkomst när det är tyst. Du behövde 2 utvisningar sedan fattade du!
Du skäller som en tokig om Zita snor nåt från dig, och det är ju ok, för då kan jag hjälpa dig.

Men du skäller även för att du vill ha ALLT som Zita har och det går ju inte så tyvärr blir det utvisning
till närstående rum. Du tiger genast så det blir inga långa utvisningar.
Fast det kan bli ett par på raken- men du fattar snart.
Vi säger både matte och husse att du är en otroligt klok vovve Du lär så fort! Inte alls som envisa Diana var,
hon skulle alltid försöka ha rätt.
Fast jag vet, du är bara 8 månader, du kommer att testa mig, sanna mina ord.  Apropå Diana, du påminner så
mycket om henne på många vis, jag har inte hunnit kolla vad som är typiskt för dina raser
men ni gillade båda att "hålla hand" när man smeker er, ni vräker er i bilen raklånga så stackars Zita får knappt plats.
Fullkomlig, total lycka straxt före ni får mat eller godis, lite exalterat, gärna ett litet pip eller bjäbb.

Sitt, Ligg och Vänta kan du redan. Du är en duktig kille!

 

Du verkar tränat på slalom, lite typ (agillity) Ska testa dig på banan i höst hur mycket du kan. Give me five , rulla runt
och Tack är du med på men godis på nosen det är visst det dummaste du varit med om - än så länge, men
du är bara 10 månader ännu så det kommer.
Du har kommit på detta vi göri vår flock, fånga godis i luften, Bravo! Innebär att vi tränat ögonkontakt och nu
funkar det! I början kom du bara på Zita och Rozz, eller prassel från hundgodispåse, men under semestern i
stugan har vi tränat på KOM och nu kommer du som ett skott, nåja,  nästan jämt.
 

 

Du är fjompig, lite rädd och orolig i nya situationer och du är nyfiken av högsta grad i alla situationer.
Du är den där typen som gärna använder stenar od. för att komma högre och se bättre



I juli då du var lite styvt 1½ år
började jag fundera över att din gång allt oftare var stel och stötig.
Jag hade ju observerat det från början, trott att det blev nog bättre men en dag måste jag inse fakta.
Du mår kanske inte bra!

Vi beställde tid för en rejäl genomgång av dig och tyvärr fick vi inga glädjande besked.

Du har en kota i din ländrygg som har för mycket brosk om sig och som orsakar att en nerv är i kläm
och alltid gör illa dig i ditt vänstra ben.
På grund av smärtan så har du gått stelt och det har lett till att du trots dina unga år, fått Atros i vänster has.

Det är därför du gått stelt, du har svårt att böja nedre delen på benet och det är även denna skada i
Rygg och has som gett dig försvagningar i vänster ben och ibland får du inte tassen med tillbaka utan den
kommer upp och ner och ovansidan av klona skrapar i.

Jag har lite dåligt samvete att vi inte förstod tidigare, då hade du sluppit smärtan tidigare.

Nu får du Rimadyl som är smärtstillande och under 5 gånger ska vi gå hos en sjukgymnast och de ska försöka
bygga upp en starkare muskelatur över din ryggskada.

Du får massage och meningen är att vi ska ta över där sedan.
Du får promenera i bassäng på ett rullband för att du ska få motstånd och lyfta tassen bättre vilket fungerar.
Vi ska sedan fortsätta denna träning genom att gå i högt gräs, vatten  och snö när den tiden kommer.

En ryggoperation har diskuterats men vet. säger att det finns ingen garanti att du blir bättre, du kan lika gärna
bli sämre och i vilket fall som helst så skulle det innebära lång rehabilitering.
Vi har tackat nej!

Du finns här för din egen skull, inte för oss så du ska inte tvingas till en oviss framtid med kanske förlamad
bakdel. Vi tar dagarna som de kommer och hoppas att ändå, trots din skada få ha dig hos oss i flera år till.

Vi ska gå igenom denna Rehabilitering, under denna tid får du enbart gå korta promenader på 10 - 15 minuter.

Men när detta är avklarat så kommer du att få röra dig fritt i vår trädgård, vi ska göra allt för att du ska må bra
så länge du är vår lilla Rozz.
Men det är slut på att  hoppa upp på stenar, extra långa promenader, Agillity, mm som frestar på
din skada i onödan.

Vi får ägna livet åt spårning i lina, godissök och annat lugnt, men vill ni hundar dra en repa i trädgården så tänker
vi inte stoppa er.
Livet ska vara bra!


Efter 5 veckor med smärtstillande, 2 veckor med gluckosamin och antiinflamatoriska Rimadyl
tycker din vet. att vi ska sänka dosen 25 mg

Tyvärr klarade du inte det.
Du hade en vecka då det syntes på dig att du inte mådde bra!
Så var det dags igen för din REHAB! Bassängen ville du gå i och naturligtvis fick du gå i skön låg vattennivå
men när det var dags för massage så fick Malin inte röra vid din bakdel först. Det var skönt så länge hon
var runt din bröstkorg men ej höften eller ländryggen.
Malin satte i en Akupunkturnål mitt i pannan på dig och påstod att detta brukar lugna vid smärttillstånd.
Du blev ganska lugn, hon kunde massera dig på båda sidorna men du var otålig. Eftersom jag sett en
förbättring i ditt släpande av tassen (skrapar i överdelen) så beslutade vi att akupunktur kan vara viktigare
än massage på bakdelen så du fick jättemycket massage där du ville under 20 minuterna du hade nålarna
i skadeområdet i din ländrygg.
Det är nu beslutat att du återgår till 100 mg Rimadyl dagligen och nästa gång ska vet kolla igenom dig rejält
om vi ska fortsätta (ett par gånger till) eller hur vi ska fortsätta för vi har gjort klart att vi hellre förkortar ditt liv än
fortsätter ha dig kopplad resten av livet för att du inte ska förvärra skadan.
Det har varit enormt svårt dessa 5 veckor för du har massor spring och hopp i din kropp som kommer ut
så snart vi släpper lös dig. Mycket svårt att förstå att du har ont egentligen som du bär dig åt i ditt race när
du får ett grisöra. Svårt även på promenader för att gå 10  minuter på ett villaområde, du erbjuder ju mig
extra runda vid varje avtagsväg.



Vi är ledsna, orkar du ens ett par år till?



 

  Counter Stats

Myspace Layouts