Border Collie/Schäfer

  

   Min Zita är född 00 – 07 - 01 och kom till oss som en liten valp,   4 månader gammal. 

 Jag annonserade efter en ” kompis” till Diana och en lämplig familjehund då jag blev
förtidspensionär på grund av min sjukdom.

Önskningarna var -  mellanstor ras  (svårt att böja mig)  Korthårig päls -  fodrar ej
samma pälsvård som långhårig  (ont i händerna ibland)   Familjehund –  ej jakthund.

Av svaren jag fick fastnade vi för Zita, bara 4 månader och redan rumsren och raserna
hon hade var tilltalande. Border Collie/Schäfer/

Av samma orsak som Diana hamnade hos oss så blev Zita vår.   Har förre ägaren ej
möjlighet behålla hunden  så vi har ändå en stor trädgård och en vilja att hunden ska
trivas trots ” min skröpliga  kropp ”.

Vi såg snart att vi fått en hund som var raka motsatsen till våran  Diana.

Zita var mycket noga att hålla flocken samlad redan efter någon vecka. Denna lilla
valp hade koll överallt!
Gick jag in 2 sek. då stod hon på bordet på altan och kollade in om hon såg mig. 

Vårt hus har 3 dörrar och det konstaterade hon genast, var jag i grovköket så nog gav
hon skall på baksidan, hon var otrolig på att ha koll var jag fanns hela tiden.

Som 5 månaders valp spårade hon upp Diana och ” drog henne in nackskinnet till
matte ”  när kompisen rymde en gång. 

Än idag hämtar hon Diana när jag ropat och hon inte kommer.  Tex. När hon är ute
på gården, när hon sover och det är dags för kvällspromenaden. 

Idag är detta mycket värdefullt då Diana är blind!

 Zita har koll även förövrigt, tex.  när Diana är ute ensam på gården så ” vet Zita ” när
Diana står framför dörren och vill in

.Jo, Zita kan rackartyg hon också! 

En sommar när dom badade med husse följde Zita med Diana när hon
rymde vattenvägen. 

 Telefonen hemma hos mig gick varm när grannarna med sjötomt ringde …
dom passerar just nu mig….. 

 3 hus senare hann jag ifatt med koppel i ena handen och mobilen i andra handen!

Zita har en massa ljud för sig.

Hon koorrrrrarrrr när hon är nöjd, eller när hon ensam har plats att vräka ut sig så
lång hon är i sängen.

Hon   vov-yyll-oo-yyll-vov :ar när hon pratar och  hon är mycket  pratig,  gulligt, 
men aj…. så det skär i öronen!

  Hon kräver mycket av oss,  hon blir jobbig om vi inte gör olika övningar så hon
får arbeta.

 Hon kan på 5 minuter plocka ur hundarnas leksakslåda och lägga allt i min säng
under svansviftning och knorrr-morr prat för att få ” igång mig ”.

Att göra konster med Zita är ingen ” konst ”,  hon  fattar allt på en gång och är så
snabb att ” hon kan springa från godiset jag drar henne med  om hon tex ska gå slalom”  

Hon vill hela tiden ” mera ” men jag ser att hon stressar och blir trött så vi tränar
alltid bara en liten stund.

Att köpa en Blandras innebär osäkerhet om vad valpen har för anlag, hur hög den blir,
vilka ned födda fel den kan ha.

 Och nu inser jag även att de kan dras med små infektioner som kräver tålamod och
veterinärkostnad innan hunden är frisk.

Dessutom smittas ju den  andra hunden också som ett extra bonus ?

Nu är Zita 2½år och förhoppningsvis frisk, hon har haft mask i tarmarna, smet i
öronen (infektioner),öroninflamation,  slidkatarrer, kennelhosta, nos kvalster och
opererat bort livmodern, men nu är alla problem över hoppas vi.

Det var en rolig bekantskap med Zita.

Rena motsatsen till Diana på alla sätt.

När vi läst rasegenskaperna på hennes raser så nog  tycker vi att hon är en
Border Collie till 98% .

Eftersom båda hundarna varit sjukliga så kan vi bara konstatera att
TUR VI HAR DOM FÖRSÄKRADE!

 

Svampsök!

Hösten 2006 gick vi kurs i Kantarellsök, jag och Zita! Hon är ju mycket arbetssugen så man får hitta på
Lämpliga saker hela tiden till henne.  På kursen hade "fröknarna" med sig kantareller för de hittade inga mera
än på Torget. Men Zita var väldigt duktig och fattade genast vad vi ville av henne.
Efter avslutad kurs skulle vi då ut i skogen hon och jag och leta svamp. Tyvärr lyckades det aldrig, jag köpte en
låda till oss för att kunna träna lite mera innan vintern kom. Köttbulle var alltid belöningen!
En dag i November skulle maken ta upp båten och när han varit borta länge så blev jag nyfiken och gick ner till ån
jag med, tog Zita med mig så hon skulle få springa lös nere på udden.
Till saken hör ju att det varit en frostknäpp natten innan och ån hade en liten iskant efter stranden.
När vi kommer ner en bit så får Zita väldigt brottom, springer ifrån mig. En stund senare ser jag hunden sitta vid en
stor rishög. Jag lockar men hon lyder inte och som tur är går jag fram mot henne. Då markerar hon, som hon gjorde
även på kursen (ett litet fel, ok, men bara litet) Hon tar en Kantarell i munnen och kastar upp i luften!
Matte formligen dyker ner bland riset och drar undan och där...
Några gula läckerheter, helt oskadda av nattens frost!
Jag ber Zita söka vidare och hon jobbar villigt. Detta är dagens skörd som senare på kvällen smakade ypperligt
på smörgåsen.
Hon var lika stolt som matte och husse över sin bedrift!

Vill du lära din hund? Jag beskriver här hur vi fick lära oss


 



En liten berättelse ur djurens liv

Det sägs ju att hundar inte kan tänka- inte räkna ut i förväg- att man inte ska "förmänskliga" hunden.
Fast jag tycker detta verkar vara ett ganska mänskligt beteende som jag fick bevittna i dag.........................

Zita ligger och käkar bitben på gräsmattan. Diana kommer gående, kliver på Zita (hon är ju blind) Diana studsar
ett par steg tillbaka för man "trampar ju inte på den som ligger". Nu tappar Diana orienteringen, jag ser hur hon går in i
syrenen, vänder går in i Växthuset, vänder går in i hallonhäcken.
Gör samma åter igen och jag ska just ingripa (jag står på altan och tittar på)
 

Zita suckar stort, reser sig, lämnar sitt bitben och går fram till Diana och ställer sig längs med henne så hon enbart har
en väg att gå..... Den rätta......

Diana går utmed Zitas kropp, Zita följer med till dom passerat syrenen då viker Zita av och går tillbaka till sitt bitben och
Diana hittar sin väg igen och kommer in.........

Vad ser jag i detta då? Jo, där ligger Zita och myser med sitt bitben och sedan ser hon att Diana inte fixar detta och
ingen människa syns till...  Med en stor suck, som vi väl alla skulle lägga i detta skede, så reser hon sig och går och
hjälper till.....   Måste väl göra det då ingen annan......

Mänskligt beteende eller djurligt beteende eller, eller

 

 

hits

 


 

 Webbplatsen uppdaterades 08-05-20

Copyright © 2005 Kerstin